C7/2005M Sammanstötning mellan landsvägsfärjan PROSTVIK 1 och svepningsutrustningen för minsveparen KUHA 26 i Storströmmen 10.11.2005

Skärgårdshavets landsvägsfärja PROSTVIK 1 avgick efter midnatt från Retaissidan till Pärnäs för att hämta en långtradare som väntade där. Då färjan kastat loss från stranden lade dess befälhavare märke till ett mindre fartyg som passerade från norr mot söder. Befälhavaren hade tidigare per telefon underrättats om att marinen under tiden mellan de reguljära turerna och klockan 03.00 övar minsvepning på området i fråga. Anmälan gjordes på finska.

Befälhavaren såg ljusen från det fartyg som passerat färjans rutt på cirka 30 grader på den högra sidan och trodde att det är tryggt att gå över sundet. Enligt befälhavarens uppfattning var det cirka 500 meter mellan hans fartyg och marinens fartyg, då han började överskrida det andra fartygets rutt. Samtidigt upptäckte befälhavaren ett blått ljus som rörde sig på havet och försökte stanna sitt fartyg. Mitt under stoppandet stannade propellern i framdrivningsriktningen och det var uppenbart att den hade trasslat in sig i den bogserade kabeln till det fartyg som passerats.

Då körningen på kabeln hade inträffat förhörde sig landsvägsfärjans befälhavare på VHF-kanal 16 om "Vad som hände och vad som nu borde göras". Befälhavaren på minsveparen KUHA 26 meddelade befälhavaren på PROSTVIK 1 att färjan hade kört på den svepningsutrustning som KUHA 26 bogserade och föreslog att färjan skulle köra tillbaka till avgångsstranden med den propeller som ännu fungerade. Befälhavaren på landsvägsfärjan började även verkställa förslaget, men avbröt försöket på grund av sjögången och vinden, och fick kabeln även i den andra propellern.

Befälhavaren på PROSTVIK 1 meddelade att han försökt kasta ankar, men att ankaret hängt upp sig. Därefter meddelade han att hans fartyg var på drift. Befälhavaren på minsveparen körde upp sitt fartyg bredvid färjan och tog den på bogser sida vid sida. Kombinationen kördes i lä vid Pärnäs udde, och förankrades med minsveparens ankare. Omständigheterna fick minsveparens ankare att dragga och dragbelastningen på förens konstruktioner blev så stor att befälhavaren på KUHA 26 ansåg det vara tryggare att lätta ankar. Därefter hölls kombinationen med maskinkraft på trygga vatten ända tills den alarmerade bogseraren FRAM kom till platsen och flyttade färjan till stranden av Korpo Varv för reparation. Minsveparen kastade ankar och väntade till den erhöll tillstånd att förflytta sig till flottstationen för att byta ut materialet mot nytt. KUHA 26 förtöjde vid flottstationens kaj 11.11. ungefär klockan 19. PROSTVIK 1 fortsatte trafiken efter att kabeln till svepningsutrustningen hade lösgjorts från dess propellrar och ankarkättingen retts ut samt reservankaret hade monterats färdigt för användning.

Orsaken till olyckan var den nedsatta vakenheten hos den frigående färjans befälhavare. Fartyget avgick snabbt efter att ha blivit anropat för en körning utanför tidtabellen på morgonnatten. Den begränsade möjligheten till utsikt på färjans kommandobrygga var sannolikt en bidragande faktor till att befälhavaren inte lade märke till ljussignalerna från svepningsutrustningen.

C7/2005M Rapport (pdf, 1.15 Mt)