M2018-05 Vajerfärjan Palvas grundstötning i Velkua 28.12.2018

Bild: Vajerfärjans uppskattade rutt och grundstötningsplats öster om ön Rännit i Teersalo. (Bild: Olycksutredningscentralen, grundkarta: Registret över baskartor ©Lantmäteriverket 12/2018)

Vajerfärjan mellan Palva och Teersalo trafikerar i normala fall fäst i styrlinan. Vid tidpunkten för olyckan hade styrlinan tillfälligt lösgjorts på grund av reparationsarbeten på färjlägenas landfästen. Därför kunde vajern inte visa föraren färjeledens placering eller styra riktningen.

Vajerfärjans förare anmälde grundstötningen till rederiets larmnummer klockan 21.22. Föraren fick instruktioner att kontrollera möjliga läckage och meddela passagerarna om grundstötningen. Rederiets säkerhetschef underrättade sjöräddningscentralen (MRCC Åbo) om incidenten klockan 21.37 och larmade rederiets krisgrupp.

Vajerfärjans förare informerade de två passagerarna om grundstötningen och inspekterade maskinrummet för att utreda möjliga läckage. Efter att ha upptäckt att en liten mängd vatten läckte in i maskinrummet, underrättade föraren säkerhetschefen om detta. Därefter gav föraren passagerarna räddningsvästar, förberedde tömningspumpen och lossade förbindelsebåtens fästen med tanke på en eventuell evakuering.

Enheterna som larmats till platsen och deltog i räddningsverksamheten evakuerade personerna som befann sig på vajerfärjan och förberedde sig på bekämpning av ett möjligt bränsleläckage. Nästa morgon kontrollerade dykare skadorna på vajerfärjans delar under vattenytan och konstaterade att skadorna var ganska små. Utifrån granskningen gav transport- och kommunikationsverkets inspektör tillstånd att frigöra vajerfärjan från grundet. Olyckan förorsakade inga person- eller miljöskador.

Vajerfärjan Palvas sjöfartsutrustning inkluderade en kartplotter, en kompass, en hastighetslogg, en klocka och en radar, men enbart kartplottern hade utnyttjats i navigeringsförsöken. Cirka en månad tidigare hade det uppstått ett fel i vajerfärjans kartplotter, som försvårade tolkningen av färjans färdriktning. Rederiet kände inte till felet, och därför hade inga åtgärder vidtagits för att korrigera felet.

I utredningen framkom det att radarn enligt rederiets anvisningar alltid ska hållas åtminstone i beredskapsläge under körningen och att användningen av radarn ska effektiveras när sikten är begränsad. I det här fallet hade radarn emellertid inte använts som hjälp i navigeringen. Till detta bidrog för sin del att föraren inte behärskade navigering med hjälp av radar.

Under utredningen framkom det också att vajerfärjornas förare hade varierande sjöfartsmässig behörighet och erfarenhet. Under utbildningsperioden för nya förare hinner man inte med en grundlig genomgång av alla faktorer som är viktiga med tanke på säkerheten. Den sjöfartsmässiga utbildningen och introduktionen av vajerfärjförare omfattas i regel av verksamhetsutövarens ansvar och egenkontroll.

Färjebolaget kan fatta beslut om att tillfälligt övergå till att köra en vajerfärja utan styrlina i till och med 12 månader. Då kan de rådande förhållandena öka kraven på färjförarnas navigeringsfärdigheter. Trots detta tolkas vajerfärjan inte som ett fartyg i detta fall, även om en vajerfärja till exempel vid transferkörning till ett varv utan vajer, passagerare och last tolkas som ett fartyg.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att:

• Kommunikationsministeriet bereder en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg.

• Transport- och kommunikationsverket fastställer sjöfartsbehörighetskrav för vajerfärjförare och en minimibemanning för vajerfärjor.

• Beställaren av tjänsten i sin tjänstebeskrivning inkluderar sjöfartsmässiga behörighetskrav för vajerfärjförare och bemanningskrav för färjorna.

M2018-05 Utredningsrapport (pdf, 1.95 Mt)