Y2016-S1 Bussolyckor 1/2015–6/2016

Föremål för temautredningen var trafikolyckor där en buss varit delaktig under tiden 1.1.2015–30.6.2016. Informationen om olycksfallen utgjordes av uppgifter som samlats in från nyheter i media och räddningsväsendets och polisens databaser samt uppgifter som samlats in av undersökningskomissionerna vid Institutet för Olycksinformation (OTI). Dessutom genomfördes en enkätundersökning bland busschaufförer.

Syftet med utredningen var att få en uppfattning om de vanligaste typerna av olyckor och att reda ut de bakomliggande faktorerna för att förbättra passagerarsäkerheten. Utredningsmaterialet utgjordes av de mest väsentliga olyckshändelserna med tanke på passagerarsäkerheten, totalt 668 stycken olyckor. De delades huvudsakligen in i krockar (552) och avkörningar (104). I de olyckor som granskades omkom inga personer som befann sig inne i bussen. 20 personer skadades allvarligt och 220 personer lindrigt. Av motparterna i olyckorna omkom 13 personer, 28 personer ådrog sig allvarliga skador och 188 personer lindriga skador.

Farliga situationer för passagerare är situationer där bussen välter. Antalet olyckor av detta slag uppgick till 19 stycken. Av de personer som befann sig inne i bussen ådrog sig 12 personer allvarliga skador och 64 personer lindriga skador i dessa olyckor. Användningen av säkerhetsbälten minskar risken för skador, men endast omkring hälften av alla busspassagerare använder säkerhetsbälte.

Halka var en betydande faktor vid olyckor i vinterföre. Problemet kan motverkas med användning av vinterdäck, underhåll av vägar och flexibla tidtabeller för busslinjer.

Busschaufförernas arbete försvåras av att övriga personer som rör sig på vägarna inte alltid förstår eller accepterar bussarnas behov av utrymme och tid, som påverkar övriga trafiken. Även de övriga väganvändarnas oförmåga att förutsägande läsa av trafiken är en faktor.

Hanteringen av chaufförernas körhälsa bör förbättras. Ungefär 40 procent av alla avkörningar i sommarföre berodde på nedsatt funktionsförmåga hos chauffören. Enligt chaufförerna tar sig resultatkraven inom kollektivtrafiken sig utryck i arbetet som stress och trötthet, vilket i sig utgör en stor hälsorisk.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att:

• Trafikverket utfärdar anvisningar om att passagerarsäkerheten ska beaktas vid fastställandet av servicenivån inom kollektivtrafiken. Ett krav på trafikföretag ska vara ett ändamålsenligt säkerhetsstyrningssystem, som underlättar exempelvis valet av trygga däck, fordon och rutter samt styr utbildning, kunnande, planering av arbetsskift och underhåll av fordon.

• Trafiksäkerhetsverket kontrollerar krav och praxis i anslutning till uppföljningen och säkerställandet av busschaufförers hälsotillstånd samt ser till att sannolikheten för och följderna av förlorad funktionsförmåga är kontrollerade på samma sätt som inom övriga trafikformer. Även psykisk hälsa och hantering av trötthet bör beaktas.

• Autoliikenteen työnantajaliitto ry och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT ry utreder problemen med koppling till busschaufförernas hälsa och säkerhet samt övriga väganvändares inställning och brist på kunskap och kommer tillsammans överens om kommunikativa och andra åtgärder för att åtgärda problemen.

Dessutom upprepas rekommendationer som utfärdats vid utredningen av tidigare olyckor:

• Trafiksäkerhetsverket låter göra en utredning av de vintertida köregenskaperna hos olika däck avsedda för tunga fordon och förmedlar resultaten till bussbranschen för att främja valet av trygga däck. Utöver detta bör man utgående från utredningen överväga ett tvång att använda däck som är bäst lämpade för vinterkörning på bussarnas framaxel vintertid.

• Linja-autoliitto ry inleder en kampanj för ökad användning av säkerhetsbälte och trafikföretagen instruerar sina chaufförer att informera passagerarna om att säkerhetsbälten är tillgängliga samt om hur de används. Säten med säkerhetsbälte bör förses med en uppmaning att använda säkerhetsbälte.

Y2016-S1 utredningsrapport (på finska) (pdf, 3.56 Mt)