B2/2009M Bogserbåt SPUTNIC, kantring av pråmen med grävmaskin ombord i Larsmo den 29.5.2009

På morgonen den 29 maj 2009 bogserade bogserbåten SPUTNIC en pråm med en grävmaskin som däckslast på rutten ön Svartnäsgrynnan–Kittsjöfjärden. Det fanns två män ombord på bogserbåten. Österut vid Börsskärgrynnorna observerades pråmen ha en liten lutning. En av männen steg ombord på pråmen och klev in i grävmaskinens hytt. Hans avsikt var att starta maskinen och försöka balansera pråmen genom att svänga grävmaskinens bom. Efter att han startat maskinen välte pråmen ändå snabbt ca klockan 9.40 med grävmaskinen, som sjönk till bottnen och blev liggande upp och ner. Mannen blev kvar inne i grävmaskinens hytt. Pråmen blev flytande upp och ner, och hölls på plats av grävmaskinens skopa.

Bogserbåtens skeppare ringde genast till nödcentralen. Till platsen alarmerades en räddningshelikopter från Vasa med läkare, brandkåren från Larsmo, brandkåren från Karleby med dykare samt ambulansen från Jakobstad. Också Jakobstads sjöräddningsförenings båt RB OTTO MALM kom till platsen. Efter sin ankomst fick dykaren ut mannen ur grävmaskinens hytt och snabbt upp ur vattnet, men återupplivningsförsöken var resultatlösa. Mannen hade hunnit vara under vatten i ca 45 minuter.

Pråmen som lossnats från grävmaskinen och bogserbåten som var förtöjd vid den drev med vinden österut, där de ankrades. Bogserbåten kördes den 31 maj till Larsmo fiskehamn. Pråmen bogserades till Larsmo Fiskehamns pir under natten den 2 juni. Grävmaskinen bogserades under natten den 10 juni intill pråmen, lyftes upp på land den 11 juni och transporterades till bolagets lagerområde för att senare granskas av försäkringsbolaget och utredarna. En liten mängd olja rann ut i vattnet från grävmaskinen. Pråmen lyftes upp på land en del i taget och transporterades till lagerområdet den 29 juni. Bogserbåten lyftes upp på land för besiktning den 29 juni. Pråmen och grävmaskinen granskades den 30 juni och den 5 augusti. Grävmaskinen var illa skadad. Också pråmen visades sig vara i dåligt skick och man hittade flera hål i dess fack. Bogserbåtens utrustning konstaterades vara bristfällig. Ingetdera av fartygen hade ritningar eller annan dokumentation och de var inte besiktade.

Enligt utredarnas bedömning var orsaken till olyckan pråmens försvagade stabilitet. Anledning till detta var att vatten hade läckt in i flera fack på grund av pråmens dåliga skick, vilket hade gjort fribordet ganska lågt redan vid resans början. Under resan samlades extra vatten i facken, pråmen började luta en aning och fribordet minskade ytterligare. Till sist sjönk pumpningsöppningen på höger sida under vattenytan och vatten började rinna in i sidofacket. På grund av det minskade fribordet ytterligare och pråmens lutning ökade. Allt detta försvagade snabbt stabiliteten så mycket att pråmen välte. Männen upptäckte inte den verkliga orsaken till lutningen och uppfattade därför inte situationen som farlig.

Familjeföretaget som äger bogserbåten, pråmen och grävmaskinen hade arbetat med den här oregistrerade och obesiktade utrustningen i fyra år. Bolagets personal hade ingen formell kompetens, utan verksamheten var baserad på metoder inlärda i arbetet enligt de långa traditioner som hör samman med företagsverksamhet i skärgårdsmiljö. Bolaget och Sjöfartsverket (sedan 1.1.2010 Trafiksäkerhetsverket Trafis sjöfartssektor) är oense i frågan om bolaget har behandlat saken med dem och fått informationen att besiktning inte krävs.

Utredarna rekommenderar att ägarna av den flytande utrustningen skaffar sig tillräcklig kunskap för att bestämma sina fartygs stabilitet, håller sin utrustning i gott skick och inte använder läckande fartyg. Ägarna bör rådgöra med Trafiksäkerhetsverket Trafis sjöfartssektor om besiktningskrav för utrustningen och om manskapets kompetenskrav. Kunskapen skall vara tillräcklig även om utrustningen inte besiktas.

Utredarna ifrågasätter användningen av en pråm med så här tunna plåtar för ett så pass krävande och slitande arbete. Trafiksäkerhetsverket Trafis sjöfartssektor rekommenderas klargöra dimensionerings- och underhållskraven samt begränsningarna för användning av pråmar som stöds mot bottnen.

B2/2009M Rapport (pdf, 7.5 Mt)