R2021-02 Urspårning av godståg i Vesanka 3.7.2021

De sex sista vagnarna i ett godståg som transporterade tomma virkesvagnar från Jyväskylä till Alavus spårade ur i Vesanka på banavsnittet mellan Jyväskylä och Haapamäki den 3 juli 2021. Olyckan förorsakade inga person- eller miljöskador. Spåret fick skador längs en sträcka på cirka 1 400 meter. Olyckan orsakade materiella skador till ett sammanlagt belopp av cirka 167 000 euro. På grund av röjnings- och reparationsarbetena i olycksområdet var banavsnittet stängt för spårtrafik 3–7.7.2021.

En grundläggande reparation av banavsnittet hade gjorts åren 1997–2002. Ett bristfälligt lager makadam hade tillförts ovanpå stödskiktet av grus, vilket gav spåret ett svagare underlag än den stödkonstruktion som specificeras i de nuvarande bestämmelserna. I samband med den grundläggande förbättringen av spåret hade återvunna rälsar använts, och borrhålen vid rälsskarvarna hade delvis förblivit inexakta. Hållfasthetsegenskaperna hos spårets stödskikt hade försämrats ytterligare i samband med användningen av spåret. Spårets försvagade stödkonstruktion, de dåligt fungerande rälsskarvarna och syllarna av trä bildade en helhet som var mer utsatt för belastning från tågtrafiken och naturkrafterna.

Under våren och sommaren 2021 lät Trafikledsverket utföra syllbytesarbeten i anslutning till underhållet av banavsnittet. I samband med planeringen av arbetena gjordes under vårvintern och våren 2021 rundvandringar längs banavsnittet, där spårets skick bedömdes visuellt och syllar i dåligt skick märktes ut för byte. Under granskningarna av banavsnittet upptäckte entreprenören rälsskarvar som inte fungerade och rapporterade dessa till beställarämbetsverket.

I maj-juni 2021 inledde underhållsentreprenören syllbytesarbeten längs banavsnittet. I samband med bytesarbetet och det maskinella stödjandet av spåret försämrades stödskiktets stabilitet. Syllbytesarbetena utfördes under sommarens hetaste värmebölja. På grund av värmeböljan strävade man efter att byta syllarna klockan 05.00–11.00 . Temperaturerna följdes upp genom mätning, men rälstemperaturerna registrerades inte.

Cheferna som ledde banarbetena övervakade arbetets förlopp på distans samt i samband med besök på arbetsplatsen två gånger i veckan. I praktiken var det dock spårläggaren som utsetts för uppgiften som övervakade syllbytesarbetenas förlopp och kvalitet på arbetsplatsen.

Urspårningen av godsvagnarna orsakades av två separata förskjutningar av spåret i sidled under godståget, dvs. skevheter i spåret¹. När värmeböljan fortsatte kunde inte spårets stödskikt, som ytterligare hade försvagats på grund av banarbetena, stöda rälsen tillräckligt bra. Rälsskarvarna var i dåligt skick och var inte tillräckligt flexibla när rälsen blev het, vilket för sin del bidrog till uppkomsten av skevheter i spåret.

Skevheter i spåret konstaterades längs banavsnittet både före och efter olyckan. Skevheterna i spåret som upptäcktes under banarbetena i mitten av juni behandlades som en avvikelse i den normala verksamheten och de pågående syllbytesarbetena avbröts inte. Dagen efter olyckan upptäcktes en ny skevhet i spåret, men den orsakade ingen farlig situation eftersom banavsnittet var stängt för spårtrafik på grund av olyckan.

Skevheter i spåret medför alltid en allvarlig risk för en järnvägsolycka. Längs spår med ett försvagat stödskikt ökar risken för skevheter i spåret på grund av den tilläggsbelastning av spårkonstruktionen som klimatförändringen orsakar. Långa värmeböljor och större regnmängder kommer i framtiden att öka utmaningarna inom banunderhållet.

För att förbättra säkerheten inom järnvägstrafiken och förhindra olyckor orsakade av skevheter i spåret ger Olycksutredningscentralen följande rekommendationer:

1. Trafikledsverket ska ge anvisningar om att stödskiktets och rälsskarvarnas skick ska undersökas i samband med förberedelserna inför banarbeten som omfattar beläggningskonstruktionen längs banavsnitt där stödskiktet är försvagat samt att skicket ska beaktas i planeringen, schemaläggningen och genomförandet av arbetena. I samband med slutkontrollen ska särskilt spårets tålighet mot krafter i sidled säkerställas.

2. Trafikledsverket ska ge anvisningar om att rälstemperaturerna regelbundet ska antecknas under banarbetenas gång samt att aktörerna som leder och övervakar banarbetena ska följa temperaturutvecklingen i realtid och vid behov vidta åtgärder.

3. Trafikledsverket ska tydligt definiera kriterierna för avbrytande av banarbeten, aktören som ansvarar för beslutet och allokeringen av kostnader orsakade av avbrottet.

4. Transport- och kommunikationsverket ska i sin auditering av säkerhetsledningssystemen betona inte enbart uppföljning av förändringssituationer, utan också uppföljning av avvikelser i den dagliga verksamheten samt utvärdering och hantering av risker som har identifierats via denna uppföljning.

¹ En stålräls utvidgas av värme och försöker tvinga loss rälsen från sitt fäste eller flytta spåret i sidled. Då talar man om skevheter i spåret.