B1/2010Y Takkollaps vid idrottshall i Träskända 23.2.2010 och andra konstruktionsskador under vårvintern 2010
27.1.2011
I Träskända inträffade 23.2.2010 en olycka där taket på en innebandyhall av stålkonstruktion överraskande kollapsade nästan helt. Vid olyckan befann sig 15 människor i hallen och av dessa skadades två lindrigt. Orsaken till olyckan var att fel hade gjorts vid konstruktionen av hallen som uppfördes år 2001. Lasterna hade underskattats och hållfastheten överskattats. Ett problem utgjordes även av att fackverksanalogi som inte var lämpligt för strukturen hade använts vid konstruktionen. Dessutom hade ingen dimensionering av förbandet mellan pelare och takstol gjorts.
I undersökningen behandlades dessutom tio andra olyckor eller tillbud under vårvintern 2010. En av dessa olyckor var en hall av stålkonstruktion i Lundo som kollapsade på grund av fel som gjordes vid konstruktionen. Inga personskador uppstod eftersom byggnaden, som var ett ridhus, kollapsade på natten. Ett stort antal hallar av samma konstruktion som hallarna i Träskända och Lundo är byggda på olika platser i landet. Därför finns det ett stort antal fastigheter som bör inspekteras och eventuellt åtgärdas.
Två takskador avsåg limträbalkar som var över 30 år gamla. I Kuopio kollapsade en del av taket på en bowlinghall när en balk gav efter. Fingerskarven i den understa lamellen i limträbalken gav efter på grund av en misslyckad limning. I Raseborg sprack en limmad träbalk vilket orsakade fara för kollaps. Stora snömängder hade samlats på taket. Enligt föreskrifterna vid tiden för uppförandet fanns ingen skyldighet att beakta detta i konstruktionen. Balkfotens infästningssätt bidrog till skadan. Vid infästningen beaktades inte trävirkets krympning i fibrernas tvärriktning.
En allvarlig kollaps inträffade i en produktionslokal i Teuva där spikplåtsfackverk gav efter i ett område på 800 kvadratmeter. Orsaken var bristfällig stöttning av fackverkskonstruktionerna. Stöttningen var korrekt konstruerad men hade inte genomförts i praktiken. Avsaknaden av stöttning hade inte upptäckts under cirka tio års användning.
I två byggnader skadades takets stålprofilplåtar. I båda fallen konstaterades att en betydande mängd snö hade samlats på vissa områden av taket. Den ena byggnaden var en ishall i Esbo som var uppförd vid foten av en skogbevuxen backe. En innebandyhall i Helsingfors var en hög byggnad uppförd på en öppen plats. Faran för drivbildning verkar vara större när byggnader uppförs på sådana platser och konstruktionsföreskrifterna ger tydliga anvisningar om att detta bör beaktas.
I två fall fanns ingen faktiskt risk för kollaps vilket man emellertid inte kunde känna till när händelsen inträffade. Utrymningen av byggnaderna och en utredning av faran var ett säkert handlingssätt. I dessa fall saknades tillräckligt utrymme mellan de bärande konstruktionerna och de lätta konstruktionerna inne i byggnaden. De upptäckta skadorna uppstod till följd av konstruktionernas normala nedböjning.
Ett skärmtak av trä avsett som skydd för ved föll ned på en arbetstagare och orsakade dödliga skador. För konstruktionen krävdes inget byggnadstillstånd. Arbetsförhållandena var riskabla eftersom veden togs ut i sidoriktning under taket som helt saknade stöttning. Taket vägde cirka ett ton till följd snölasten. Detta fall visar att även konstruktioner som inte kräver byggnadstillstånd kan innehålla väsentliga risker.
Undersökningskommission upprepar två tidigare utfärdade säkerhetsrekommendationer och utfärdar tre nya. Vid undersökningen framkom åtta andra anmärkningar eller förslag. I rekommendationerna föreslås ett systematiskt och regelbundet kontrollförfarande för äldre byggnader. Detta förfarande kan till exempel kallas besiktning. En annan rekommendation som bör upprepas är att en databas över byggnadsolyckor och -tillbud utvecklas. En brist är att inga uppgifter som skulle kunna användas för utvecklingen av säkerheten har samlats in till exempel om de sannolikt över hundra fall av kollapser och tillbud som inträffade under vårvintern 2010.
Vid undersökningen av stålhallarna framgick att ingen effektiv kanal fanns för att informera om resultaten när bristerna i byggnaderna hade klarlagts. Det var inte heller möjligt att få samlad information som visar om samma brister har observerats i andra hallar och om bristerna har åtgärdats. Undersökningskommissionen rekommenderar att ett förfarande för detta utvecklas.
För nya stora byggnader rekommenderar undersökningskommissionen att en kontroll som inte ingår i byggnadsplanerna krävs för alla sådana byggnader som är avsedda för ett stort antal människor.
Dessutom föreslås att de drivbildningslaster som ska beaktas vid byggkonstruktionen övervägs på nytt. Särskilt viktigt är att utreda om det finns skäl att i större omfattning ta hänsyn till stor drivbildning vid tak som ligger högt i förhållande till omgivande terräng och tak som ligger vid foten av en sluttning.
B1/2010Y Rapport (pdf, 4.54 Mt)
Publicerad 24.9.2010