B1/2005Y Rasrisk i affärscentret i Kuopio 18.3.2005

Fredagen 18.3.2005 upptäcktes sprickor i betongtakbalkarna i affärscentret Prisma i Kuopio som är byggt år 1996. Läget ansågs vara så hotande att man fattade beslut om att evakuera den personal som fanns i affärscentret. Inga kunder fanns ännu i affärscentret. Nödcentralen informerades om rasrisken per telefon och enheter från räddningsverket anlände till platsen. Polisen isolerade byggnaden och brandkåren såg till att den var tom. En byggnadsinspektör på platsen fattade beslut om att stänga affärscentret tills vidare. De skadade balkarna stöttades under veckoslutet och affärscentret öppnades för kunder påföljande vecka.

Byggnadens bärande övre bjälklag bestod av förspända sadel-I-balkar med en öppning som bar upp förspända TT-plattor. Avståndet mellan balklinjerna är 12 meter och balkarna stöds av pelare med 18 meters intervall. Balklängden är 18 meter, höjden 1,35 meter och spännvidden 17,76 meter.

Orsaken till skadorna på de förspända betongbalkarna var att sammanbindande klammer som binder armeringsstängernas övre flänsar i sidled saknades vid armeringsjärnens skarvar i längdriktningen och vid sadeldelen. Belastningsläget vid en förspänd betongbalks övre fläns ändras från drag i montageläget till tryck vid bruksgränstillståndet och dragarmeringen ändras till tryckarmering. Den diskontinuerliga ändringen i tryckpåkänningens riktning i övre flänsen vid sadeldelen orsakar en spjälkningsbenägenhet i området kring krönet om inte tryckarmeringsjärnen binds med klammer.

I syfte att förebygga motsvarande skador i framtiden rekommenderar undersökningskommissionen att ritningarnas tolkningsmöjligheter elimineras och att de elementfabriker som tillverkar förspända betongbalkar får entydig information om de platser där klammer för armeringsjärnen behövs i balkens övre fläns.

Dessutom rekommenderar kommissionen att de balkhöjder som motsvarar bärighetskurvorna inte minskas utan vägande skäl. Om lägre balkar används bör dimensioneringen och konstruktionen av armeringen kontrolleras av en specialsakkunnig som känner sadelbalkars funktion.

B1/2005Y Rapport (pdf, 0.79 Mt)