C2/2005L Nödlandning i Sodankylä 28.6.2005
I Tankavaara i Sodankylä kommun cirka 15 km norr om Vuotso by inträffade tisdagen den 28 juni 2005 klockan 18.26 finsk tid en flygolycka då motorn på en flottörplan Cessna A185E OHCDO, som var privatägd och opererad av flygföretag, stannade under flygningen. Centralen för undersökning av olyckor tillsatte 30.6.2005 genom sitt beslut nr C 2/2005 L en haverikommission för att undersöka olyckan. Utredare Ari Huhtala utnämndes till kommissionens ordförande och utredare Kari Siitonen och Juhani Mäkelä till medlemmar. Haverikommissionen tillkallade som sakkunnig trafikpilot, psykolog Matti Sorsa.
Det var avsikten att flyga flottörplanet OH-CDO från sjön Iso-Hirvanen, belägen söder om Äänekoski, till hemmabasen Inari sjön. Starten inträffade klockan 15.07. Flygrutten gick via Kestilä och Utajärvi, väster om Pudasjärvi och vidare något öster om Ranua till Kemijärvi. Flygningen fortsatte öster om Pyhätunturi och Vuotso by i riktning mot Tankavaara. Flyghöjden var 400 meter över marken. Norr om Tankavaara stannade flygplanets motor plötsligt. Piloten svängde omgående åt vänster i riktningen varifrån man hade kommit och strävade i riktning mot en landningsplats i Vuotso kanal. Piloten försökte samtidigt återstarta motorn dock utan att lyckas. Piloten var tvingad att utföra en nödlandning på myren varvid stöttorna till flottörerna samt vingarna träffade några tallar, som växte på myren. Spetsen av högra flottören träffade en tuva i torven, varefter planet slog runt i ryggläge över nosen. Piloten och passageraren förolyckades lindrigt. Människorna in närheten av olycksplatsen satte igång räddningsaktionerna.
Det konstaterades i undersökningen, att det är specifikt för Cessna A185E, utrustad med flottörer och en extern fraktlåda, att flygplanet är instabilt kring vertikalaxeln. Det kan leda till det, att flygplanet tenderar att flyga med snedanblåsning, då bränsleförbrukningen ökar och den kvarvarande reducerade bränslemängden skvalpar i de långa vingtankarna. Dagen före flygningen tankades i planets vingtankar ungefär 180 liter bränsle. Före tankningen hade piloten uppfattning, att det finns ungefär 60 liter bensin i tankarna. Efter tankningen var det 240 liter bränsle i tankarna. Däröver placerades 57 liter bränsle i tre behållare i den externa fraktlådan under kroppen för en möjlig tankning vid en mellanlandning. Piloten konfirmerade dock inte den verkliga bränslemängden i vingtankarna före flygningen. Under flygningen följde piloten upp förbrukningen av bränsle. Han övervägde att göra en mellanlandning för tankningen, men baserat på sin erfarenhet litade han på bränslemätarnas indikationer, som visade en tillräcklig bränslemängd för att fortsätta flygningen. Baserat på sin erfarenhet hade piloten en stark uppfattning, att mängden oanvändbar bränsle i planet skulle vara betydligt mindre än i verkligheten. Han hade en relativt liten erfarenhet av långa sträckflygningar och han använde inte i förberedelserna en blankett för planeringen av flygningen. Med hjälp av den kunde han ha konstaterat, att den nu tankade bränslemängden skulle definitivt ha förutsatt en mellanlandning för tankning. Baserat på undersökningarna konstaterades det inte något tekniskt fel i flygplanet, som skulle ha orsakat olyckan.
Det primära skälet för olyckan var en flygning utan mellanlandning för tankning. Flygningen avbröts vid motorstopp, då den ringa bränslemängden i vingtankarna orsakade en störning i bränsletillförseln till motorn. Trots sina försök kunde piloten inte hålla motorn igång och han var tvingad att göra en nödlandning på myren.
Haverikommissionen framför inte några säkerhetsrekommendationer.
C2/2005L Rapport (pdf, 0.8 Mt)
Publicerad 28.6.2005