B2/2005L Flygolyckan på Helsingfors-Vanda flygstation 31.1.2005

På Helsingfors-Vanda flygstation inträffade måndagen 31.1.2005 ungefär kl. 17.00 UTC en flygolycka, varvid ett flygplan av typen C208B i bruk av Nord-Flyg AB på fraktflygning till Sverige, SEKYH, efter starten störtade till marken på flygfältsområdet. Planets pilot fick lindriga skador vid sammanstötningen. Själva luftfarkosten totalförstördes. Centralen för undersökning av olyckor tillsatte 2.2.2005 genom sitt beslut nr B 2/2005 L en undersökningskommission för att utreda olyckan. Till dess ordförande utsågs specialforskaren Hannu Melaranta vid Centralen för undersökning av olyckor samt forskarna Hannu Vartiainen och Esko Tilli som medlemmar. Undersökningskommissionens sammansättning kompletterades genom ett särskilt beslut 17.3.2005, då forskarna Matti Lantela och Jari Hiltunen utsågs till sakkunniga för spanings- och räddningsverksamheten i undersökningskommissionen.

Flygplanet hade 31.5.2005 kommit från Sverige till Helsingfors-Vanda flygstation ungefär klockan 2.47. Enligt bolagets normala praxis opererade Nord-Flyg AB med en två personers cockpitbesättning, men den aktuella dagen hade styrmannen insjuknat och flygningen flögs utan styrman. Piloten anlände till flygstationen för returflygningen ungefär klockan 14.30. På flygstationen snöade det fram till klockan 9.20 och temperaturen varierade på bägge sidorna av 0 grader. Efter ankomsten började piloten med borste avlägsna snö och is som samlats på flygplanets övre ytor. Enligt pilotens utsago hade flygplanet mycket snö och is. Borstningen avlägsnade dock inte orenheterna på flygplanets ytor. Den frakt som skulle befordras till Sverige hade inte anlänt i tillräckligt god tid, för att piloten skulle ha hunnit föra den till dess primära destination, som var Skavsta. Piloten ändrade färdplanen per telefon sålunda att han ändrade destinationsfältet till Örebro. Han gjorde starten vid flygningen från startbana 22L. Allt förlöpte normalt ända tills han hade nått en höjd på 800-1000 fot (cirka 250-300 m), då han valde att ta in skevrodren. Efter att ha tagit in skevrodren förlorade piloten herraväldet över flygplanet, och det började gira till höger. Piloten försökte nå slutändan av startbana 22R för att göra en landning där, men flygplanet störtade i terrängen mellan startbanorna.

Vid de undersökningar som gjordes framgick det att piloten inte hade lyckats borsta bort snö och is på de övre ytorna av vingarna, flygkroppen och stabilisatorerna. Vid en granskning av vraket uppskattades vingarnas övre ytor och sidorna av flygkroppen ha ett lager av snö, frusen sörja och is på 0,5-1,5 cm. Då piloten valt skevrodren från läget för start uppåt, minskade lyftkraften genom verkan av fast snö och is på vingarnas övre yta så mycket att flygplanet började sacka. Det lutade till höger och förlorade höjd. Piloten förmådde inte korrigera flygläget, utan flygplanet störtade i en sluttande vinkel till marken och förstördes. Landningsrodren var inne vid sammanstötningstillfället. Nödsändaren utlöstes vid sammanstötningen. Larm om flygolycka gavs omedelbart. Gränsbevakningens helikopter lokaliserade vraket av olycksplanet cirka en halv timme efter olyckan.

Den primära orsaken till olyckan var att piloten gjorde flygstarten med ett flygplan, vars aerodynamiska egenskaper avgjort hade försvagats på grund av den is och snö som fanns på vingen. I början av stigningen då planet lyft, omedelbart efter att skevrodren dragits in, lossnade luftströmmen från vingytan och piloten kunde inte behärska flygplanet. Piloten identifierade inte sackningsläget och kunde inte reagera på rätt sätt eller också hade piloten inte tillräckligt utbildats för de aktuella situationerna.

Undersökningskommissionen utfärdade fyra säkerhetsrekommendationer. Luftfartsförvaltningen rekommenderas att vidta åtgärder, för att i de alleuropeiska luftfartsbestämmelserna skall intagas ett krav på att i certifikatet och den utbildning som förbereder för klassbehörigheterna för enmotoriga flygplan skall tränas de sackningar som sker vid start och i samband med att skevrodren tas upp. De svenska luftfartsmyndigheterna rekommenderas att granska bolagets verksamhet och den utbildning som ges dess piloter, så att man kunde förvissa sig om att förutsättningarna för en säker flygverksamhet blir uppfyllda. De parter som deltar i spanings- och räddningstjänsten på Helsingfors-Vanda flygplats rekommenderas utreda möjligheterna att för alla ordna en gemensam utbildning och därtill utreda hur en snabb tillfart till flygfältsområdet för alla parter skall garanteras vid olyckssituationer.

B2/2005L Rapport (pdf, 1.49 Mt)