B1/2004L Flygolycka i Hollola 16.2.2004

Den 16.2.2004, ungefär klockan 15.18 finsk tid skedde en flygolycka i Hollola, där ett ultralätt flygplan av typen Dynamic WT-9 störtade till marken. Planet tillhörde flygklubben Mäntsälän Ilmailukerho och var på sträckflygning. Piloten, som föll igenom flygplanets huv omkring 800 meter före platsen där planet slog ned, omkom. Passageraren skadades allvarligt. Centralen för undersökning av olyckor tillsatte genom sitt beslut nr B 1/2004 L en undersökningskommission för att undersöka olyckan. Till ordförande utnämndes utredare Tapani Vänttinen och till medlem specialutredare Hannu Melaranta vid Centralen för undersökning av olyckor.

Flygplanet hade tidigare under eftermiddagen lämnat Hyvinge flygplats och gjort en mellanlandning i Vesivehmaa, varifrån det skulle återvända till Hyvinge. Avfärden från Vesivehmaa skedde ca klockan 15.10, varefter planet tog kurs mot söder. Omkring 8 kilometer från Vesivehmaa flygplats råkade planet in i ett okontrollerat flygläge med nosen uppåt och sedan i ryggläge. Enligt observationer dök planet därefter i brant vinkel och fortsatte sedan glida med stoppad motor ännu 800 meter innan det störtade på en åker i Kallio by i Hollola.

Piloten hade jämförelsevis ringa totalflygerfarenhet och hans utbildning för den mera krävande typen av plan som olycksplanet representerade var otillräcklig. I samband med importen konstaterades under typkontrollflygningen problem med planets längdstabilitet. I de olika versionerna av flyghandboken samt i vägningsintyget förekom motstridigheter i variationsvidderna för tyngdpunkten, och planets vikt och tyngdpunkt låg under olycksflygningen över de tillåtna värdena. Vid undersökningarna framkom inget sådant tekniskt fel på planet som kunde ha inverkat på olyckan.

Orsaken till olyckan var att planet - som inte längre var längdstabilt för att dess tyngdpunkt låg alltför långt bak - råkade på grund av en vindpust eller en oavsiktlig rörelse med höjdroderspaken i ett snabbt uppkommet okontrollerat läge med nosen upp och därefter i ryggläge. Piloten har då fallit ut från de öppna säkerhetsbältena genom huven och till marken. Anledningen till att piloten öppnat bältena kan ha varit att han sträckt sig mot det bakomliggande bagageutrymmet. En dylik rörelse kan ha resulterat i att tyngdpunkten förflyttades ytterligare längre bakåt och gjorde planet statiskt instabilt. Rörelsen i riktning med planets längdaxel har varit så plötslig och överraskande att piloten inte har haft möjlighet att göra en korrigerande styrrörelse. Det är också möjligt att en eventuell parering för att räta upp planet saknade effekt sedan farten hade blivit lägre.

Undersökningskommissionen gav på basis av sina undersökningar tre säkerhetsrekommendationer. Finlands flygförbund rekommenderas att i samband med grund- och vidareutbildningen av flyglärarna försäkra sig om att lärarna ser till att eleverna fullständigt förstår innehållet i undervisningen och att färdigheterna säkras genom praktiska exempel och praktiska prov. Luftfartsinspektionen rekommenderas att fästa uppmärksamhet vid manöveregenskaperna och prestanda hos de olika typerna av ultralätta flygplan. Luftfartsinspektionen rekommenderas vidare att vid behov precisera de krav som ställs på typskolningen samt att överväga en utveckling av kraven i flygcertifikaten för piloter för ultralätta flygplan så att de motsvarar nivån på och användningsändamålet för dagens ultralätta flygplanstyper.

B1/2004L Rapport (pdf, 0.78 Mt)