Uppgifter med anknytning till fartygets fel- och servicehistorik måste överföras bättre till den nya redaren i samband med ägarbyte

Publicerad 1.4.2020

Olycksutredningscentralens utredning av M/S Skarvens (FIN) grundstötning väster om Degerby den 12 april 2019 är klar.

Passagerar-bilfärjan M/S Skarven, som trafikerade rutten mellan Degerby i Föglö och Svinö i Lumparland i landskapet Åland, förlorade styrförmågan i den smala delen av farleden i Ekholmssund tidigt på morgonen fredagen den 12 april 2019. Fartyget drev ut från farleden, kolliderade med ett radarmärke i farleden och körde därefter på grund.

Olyckan orsakade inga personskador. En liten mängd rostskyddsolja rann ut i havet från fartyget och fartyget fick en cirka 9,5 meter lång och en meter bred spricka i skrovet.

Räddningsverksamheten efter olyckan sköttes bra.

Olyckan var en summa av många faktorer. Den bristfälliga kvaliteten på elarbetena i fartygets styrsystem hade redan under en längre tid förorsakat störningar i fartygets styrsystem. Larmen kunde inte individualiseras, vilket innebar att det var svårt att utreda orsakerna till larmen - i synnerhet då de inte verkade påverka fartygets funktion. Det fanns brister i bryggans ergonomi, vilka försvårade övervakningen av styrsystemets funktion och identifieringen av störningar. Bryggan saknade till exempel ljudsignal för larm om fel i styrsystemet. Dessa brister hade inte upptäckts i samband med granskningarna av fartyget.

Fartyget bytte redare år 2013. I samband med detta hade det inte avtalats separat om överföring av servicehistorik och feluppgifter. Därför förmedlades inte uppgifterna om ändringarna i larmfördröjningarna och de bakomliggande dolda felen till den nya redaren.

På det stora hela hade fartyget byggts i enlighet med klassificeringsinstitutets regler. Inga kvalitetsproblem beträffande fartygets elinstallationer hade upptäckts vid granskningarna i byggnadsskedet och man var heller inte medveten om riskerna med anknytning till propulsionssystemets övervakningsanordningar.

Till följd av grundstötningen ger Olycksutredningscentralen fyra rekommendationer för att förbättra säkerheten på fartyg.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att Ålands landskapsregering i egenskap av ansvarig för landskapets förbindelsefartygstrafik och ägare till sina förbindelsefartyg skapar förfaranden som säkerställer att uppgifter om fel, ändringar och servicehistorik som påverkar den säkra användningen av fartygen överförs när fartygets personal eller redare byts ut.

Olycksutredningscentralen rekommenderar för det andra att Transport- och kommunikationsverket vidtar åtgärder för att utveckla ett regelverk som säkerställer överföring av uppgifter om fel, ändringar och servicehistorik som påverkar den säkra användningen av fartyget i samband med byte av fartygsägare eller redare.

Ett separat avtal ingicks om byte av redare för M/S Skarven, men överlåtelsen av uppgifter med anknytning till fartygets tekniska problem eller servicehistorik behandlades inte i avtalet. Fartygets tidigare tekniska problem och de relaterade åtgärderna förblev således okända för de nya ansvariga aktörerna, och man var inte heller i tillräcklig utsträckning medveten om de dolda felens inverkan på den säkra användningen av fartyget.

Det finns helt enkelt inte heller någon förpliktande lagstiftning om överlåtelse av tekniska uppgifter med anknytning till fartygets servicehistorik, även om det är möjligt att avtala separat om detta. Författningarna borde absolut utvecklas så att uppgifter med anknytning till tekniska problem och servicehistoriken överförs till den nya redaren i samband med ägarbyte, understryker Olycksutredningscentralens direktör, professor Veli-Pekka Nurmi.

Olycksutredningscentralen rekommenderar för det tredje att Lloyd’s Register säkerställer att fartygets övervakningssystem har genomförts på ett sådant sätt att den vakthavande personalen omedelbart och tydligt får individualiserad information om fel i kritiska system.

Anordningarna i fartygets propulsionssystem var förknippade med risker som inte var kända. Det var svårt att individualisera larmen, eftersom larmen hade kombinerats till grupplarm, och styrsystemets larm tycktes inte ha någon inverkan på fartygets funktion. Systemfelen förblev dolda. Då fartyget rör sig i de smala och grunda farlederna vid Finlands kust måste felen och de åtgärder som krävs klargöras omedelbart. Kritiska larm ska alltid indikeras även akustiskt, understryker utredningsledare Risto Haimila.

Olycksutredningscentralen rekommenderar för det fjärde att Transport- och kommunikationsverket utfärdar anvisningar om bedömning av ergonomins funktion på fartygens kommandobrygga och anordningarnas användbarhet i samband med fartygsinspektioner.

Fartygets styrningsergonomi gynnade inte fartygets nuvarande besättning, eftersom till exempel skärmen till det övervakningssystem som meddelade om larm fanns bakom styrarens rygg. Vid myndighetsgranskningar av fartyg bör det fästas vikt vid vilken inverkan eventuella ändringar i besättningen har på övervakningen och användningen av fartygets kritiska system. Även fartygsägaren eller redaren bör ta hänsyn till dessa i samband med planeringen av ändringar, konstaterar utredningsledare Haimila.

Länk till rapporten och sammanfattningen

Ytterligare information:

Utredningsledare Risto Haimila tfn 02951 50730

Direktör, professor Veli-Pekka Nurmi tfn 02951 50701