Olycksutredningscentralen ger säkerhetsrekommendationer i syfte att förbättra strålsäkerheten

Publicerad 21.3.2017

I mars 2016 läckte radioaktivt cesium ur en söndrig strålkälla i en lokal där ett företag som behandlar radioaktivt småavfall verkar. Företaget är beläget i samma fastighet i Helsingfors där Strålsäkerhetscentralens (STUK) finns och det radioaktiva ämnet spreds både i företagets egna och i STUK:s lokaler. Eftersom mängden som läckte var liten orsakade den radioaktiva läckan inte någon hälsorisk för parterna i händelsen eller för miljön. Olycksutredningscentralen (OTKES) ger fyra rekommendationer för förebyggande av liknande händelser och för att förbättra strålsäkerheten.

Att ämnet läckt ut avslöjades av ett händelseförlopp som började den 7 mars 2016 då man i analysresultaten från en luftsamlare som mäter radioaktivitet på taket till STUK:s verksamhetslokal upptäckte en förhöjd, om än mycket liten halt av radioaktivt cesium (Cs-137[ii]). Strålkällan var ett mätinstrument för industribruk som tagits ur bruk och som företagaren som behandlar radioaktivt småavfall höll på att demontera för att sedan transportera den till slutförvaring.

Tisdagen den 8 mars 2016 lokaliserades strålningens ursprung till byggnadens källarvåning där det företag som behandlar småavfall har sina verksamhetslokaler och lager. Också STUK har utrymmen i källaren. Strålmängden var inte farlig för människor. Föroreningen av företagets och STUK:s lokaler med ett radioaktivt ämne omfattande rengöringsåtgärder som har varit svåra att ordna, dyra och långvariga.

OTKES rekommenderar att aktörerna som behandlar radioaktivt småavfall tar i bruk åtgärder enligt strålsäkerhetsanvisningarna i syfte att säkerställa att källorna är intakta vid mottagande, transport, behandling och slutförvaring.

Olyckan som inträffade visar att det finns vissa brister i förfarandet då strålkällor tas ur bruk och i förberedelserna inför slutförvaring av radioaktivt småavfall. I praktiken har man försummat att bereda sig för avvikande situationer, såsom situationer där en källa går sönder eller hanteringen av en söndrig källa.

För det andra rekommenderar OTKES att STUK definierar entydigt till vilken del regelverket om strålsäkerhet är förpliktande och till vilken del vägledande samt övervakar att regelverket genomförs med enhetliga åtgärder och kommunicerar om saken till aktörerna inom området.

Aktörerna inom området har olika åsikter om strålsäkerhetsanvisningarnas förpliktande karaktär. Därför förekommer det olika praxis i branschen, bland annat i fråga om att ta strykprover vid hanteringen av strålkällor.

OTKES rekommenderar också att social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet samarbetar med att skapa sådana rutiner för beviljande av tillstånd för radioaktivt avfall, som säkerställer att allt radioaktivt avfall som uppstår i Finland kan hanteras, lagras och slutförvaras på ett säkert sätt ifall det skulle visa sig oändamålsenligt eller omöjligt att returnera avfallet via importörerna till tillverkningslandet.

Det saknas enhetlig praxis för hur radioaktivt avfall (med undantag för statens småavfall) som uppstår utanför kärnkraftverk ska behandlas, lagras och slutförvaras. Beviljandet och övervakningen av sådana tillstånd är splittrat på flera olika myndighetsaktörer. De finländska kärnkraftverken har godkända rutiner för behandling och slutförvaring av radioaktivt avfall som uppstår vid kraftverken, men enligt tillstånden som rör användningen av kärnkraftverk är det inte möjligt att slutförvara obehandlat avfall.

Därtill rekommenderar OTKES att STUK skapar sådana rutiner för sin kommunikation som säkerställer att kommunikationen fungerar förutom i situationer med full beredskap även i sådana situationer med grundberedskap och höjd beredskap som intresserar medierna och medborgarna. Instruktionerna för kommunikation ska uppdateras och harmoniseras. STUK ska också skapa beredskap för kommunikation på båda inhemska språken och på engelska utanför tjänstetid.

STUK har en verksamhetsmodell för kommunikationen i situationer med full beredskap. Det är dock möjligt att medierna intresserar sig för ämnen och händelser som enligt STUK:s egen definition inte är beredskapssituationer. Dessutom är kommunikationen direkt och kontinuerlig i mediernas moderna verksamhetsmiljö. Därför ska STUK ha beredskap att kommunicera utanför tjänstetid även i normala förhållanden och situationer där man inte genast kan definiera huruvida det är fråga om en beredskapssituation eller inte.

Mer information vid behov:
Veli-Pekka Nurmi, direktör vid OTKES, tfn 0295 150 701 (Twitter: @VPNurmi)
Esko Värttiö, ledande utredare, tfn 0295 150 708

@OTKES_SIAF (Twitter)