Y2016-03 Radhusbrand i Brahestad som ledde till att två barn dog 13.9.2016

I Brahestad utbröt på natten 13.9.2016 en brand i ett radhus med fyra bostäder. I den lägenhet där branden bröt ut fanns fadern i familjen och tre barn, varav två dog i branden.

Familjen sov då branden bröt ut och utvecklades. Då fadern vaknade upp av branden kunde han på grund av röken och mörkret inte rädda det yngsta barnet som var i samma rum. Då de äldre barnen vaknade var det endast möjligt att avlägsna sig via fönstret. Det var tidskrävande att söndra fönstret och därför hann endast det äldre barnet rädda sig. Fadern och det äldsta barnet avlägsnade sig ur bostaden i sista stund.

Då räddningsväsendet kom till platsen var det inte längre möjligt att rädda de som blivit inne i lägenheten. De som bodde i grannlägenheterna hade kommit ut utan problem. Branden spred sig snabbt till grannbostäderna och samtliga bostäder i radhuset förstördes helt trots räddningsåtgärderna.

Branden bröt ut i misstag då en kaffekokare på en påslagen spishäll börjat brinna. Spishällen hade inte säkerhetsanordningar som varnade för fara eller som släcker bränder. Att en spishäll tillhettas på grund av glömska eller för att den i misstag slagits på är ofta orsak till byggnadsbränder. På spishällen eller i dess närhet finns vid bränder ofta material som antänds eller som inte ska vara där. Säkerhetsstandarder för spishällar tar knappast alls upp åtgärder för att förebygga risker som förorsakas av exceptionell användning. I bostäder i Finland krävs inte heller automatisk släckningsutrustning, som enligt undersökningarna är ett effektivt sätt att hindra dödsfall vid bränder.

I anslutning till branddetektorernas funktionssäkerhet och uppvaknande vid larm finns osäkerhetsfaktorer. Den branddetektor som fanns i köket saknade batteri och det finns inte någon vetskap ifall den andra branddetektorn fungerade. Undersökningar visar att barn vaknar dåligt till ljud som förorsakas av branddetektorer eller brand. Fadern i familjen var berusad, vilket enligt undersökningar ger sämre reaktionsförmåga på larm från branddetektorer. Berusningen inverkade uppenbarligen också på att han inte märkte att spishällen kopplats på i misstag.

Ett fönster med fasta handtag med vilket fönstret kan öppnas hade på ett avgörande sätt underlättat barnens räddning från sovrummet. I byggnadsbestämmelserna krävs inte att i sovrum som reservutgång finns ett fönster som enkelt kan öppnas.

I huset hade vid en takrenovering byggts ett långt öppet takskägg, och under det kunde inte lågor och brandgaser ta en riktning bort från byggnaden. Den brandsimulering som Olycksutredningscentralen utförde bekräftade utredningsgruppens uppfattning om att ett långt takskägg bidrog till att branden spred sig i sidled. I byggnadsbestämmelserna har inte identifierats de brandspridningsrisker som finns i anslutning till ett långt takskägg.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att

• Rakli ry och Rakennusteollisuus RT ry bör se till att de medlemsorganisationer som ärendet gäller informeras om säkerhetsproblem i anslutning till spishällar och funderar på lämpliga lösningar. Ett bra beslut vore att man i hyresbostäder och andra bostäder inte längre installerar otrygga, omoderna spishällar. Spishällarna ska åtminstone ha kopplingar som förhindrar ofrivillig påkoppling, men gärna ha induktionsteknik och säkerhetsanordningar för spishällen.

• Inrikesministeriet ser till med bestämmelser och anvisningar samt med säkerhetskommunikation som genomförs med olika intressentgrupper, att brandvarnare installeras i bostäder klart mer än det nuvarande minimikravet. En brandvarnare ska i regel installeras i varje rum och vid utrymningsvägar.

• Miljöministeriet kompletterar brandsäkerhetsbestämmelserna för små- och radhus genom att det i nya och under ombyggnad varande små- och radhus i sovrum som utrymningsväg ska finnas ett fönster som man kan komma ut genom och som försetts med fasta öppningshandtag.

• Miljöministeriet kompletterar brandsäkerhetsbestämmelserna på så sätt, att de också behandlar brandspridningsrisker på utsidan genom takskägg och skyddstak.

Y2016-03 utredningsrapport (på finska) (pdf, 1.28 Mt) Y2016-03 bilaga 1. Accimap-diagram (på finska) (pdf, 0.01 Mt)

 
Publicerad 2.5.2017