Y2015-04 Brand i inkvarteringslokaler för utländska arbetstagare i Tusby 29.11.2015

I det trähus som var inkvarteringslokal för utländska arbetstagare utbröt en brand på söndagskvällen 29.11.2015 efter kl. 21. Byggnaden hade 16 estniska och bulgariska boende, varav 15 hade räddat sig ut på gården genom dörrar eller fönster då räddningsverket anlände. En person hade skadats och fördes därför med ambulans till sjukhus.

De som räddat sig hade den uppfattningen att alla kommit ut ur huset. Polisen och räddningsverket litade på denna uppgift och någon rökdykning genomfördes inte. Branden släcktes och byggnaden röjdes. Fyra dagar senare anmälde en arbetsgivare till polisen att en person som bott i huset var försvunnen. Polisen hittade personen död i ruinerna av det hus som brunnit.

Byggnaden hade ursprungligen byggts som ett egnahemshus, men senare hade det fungerat som ett parhus och vårdhem för utvecklingsstörda. Verksamheten som vårdhem upphörde 2013, då den renovering som pågick inte slutfördes ifråga om elarbeten. Bland annat hade en jordelektrod inte installerats. Hösten 2015 hyrde ett företag inom byggbranschen ut byggnaden som inkvarteringslokal för tillfälligt anställda utlänningar inom byggbranschen. Inkvarteringskapaciteten i byggnaden utökades bland annat genom att man byggde mellanväggar samt köks- och toalettlokaliteter. Elarbeten gjordes för egen hand och el till elspisar, kylskåp, mikrovågsugnar och andra apparater togs med skarvsladdar.

Branden bröt troligen ut i bastuavdelningen i nedre våningen till följd av ett elfel. Sannolikheten för ett elfel i byggnaden hade ökat på grund av bristfällig jordning, ökad elbelastning, alltför stora proppar med hänsyn till ledningsföringen och bristfälligt gjorda elinstallationer. Byggnadens ägare och hyresvärden tog inget ansvar för säkerheten. Eftersom byggnadstillsynen inte kände till att byggnadens användningssyfte hade ändrats och att den användes för inkvarteringsverksamhet, gjorde räddningsverket inte en sådan brandsyn i byggnaden som krävs vid inkvarteringsverksamhet.

I Finlands finns tillfällig utländsk arbetskraft särskilt inom bärplocknings- och byggbranschen. Inom låglönebranscher är behovet av billig inkvartering stort. Som inkvarteringslokaler används lokaler som är i dåligt skick och rentav odugliga för bostadsbruk och ofta bor man alltför tätt, varvid boendesäkerheten äventyras. Riskerna ökar och säkerheten äventyras också om de boende inte har fått handledning i hur de bor säkert, förebygger olyckor och fungerar i nödsituationer.

Byggnadstillsynen känner inte till byggnadernas verkliga användningssyfte, om ingen anmäler att det skett en ändring i hur byggnaden används. Byggnadstillsynen har inte som mål att aktivt reda ut hur byggnaderna används, och informationen mellan myndigheter löper inte alltid. Under undersökningen framkom fall där en brandinspektör eller polis observerat att användningssyftet för en byggnad ändrats till en inkvarteringslokal, men informationen om observationerna hade inte förmedlats till byggnadstillsynen.

Boendesäkerheten fastställs i bestämmelserna om brandsäkerhet. Dessutom fastställer byggbranschens kollektivavtal hur anställda inom byggbranschen ska bo, men i praktiken styr det inte boendeförhållandena för utländsk tillfällig arbetskraft. Inom bärplockningsbranschen har uppmärksamhet fästs på inkvarteringssäkerheten för de anställda och inom branschen har ett intentionsavtal ingåtts, med vilket man vill förbättra boendenivån.

Räddningsverket söker i en byggnad som brinner efter personer, ifall man på platsen inte fått säker information om att byggnaden är tom. Räddningsledaren beslutar om att inleda rökdykning. Beslutet baserar sig på den information som fåtts eller på misstanke om att personer finns i byggnaden, på i vilken fas branden är och en bedömning om rökdykningens risker för räddningsmanskapet. Anvisningar eller klara principer för en tillräckligt tillförlitlig bedömning av antalet personer i en brinnande byggnad eller när en rökdykning borde inledas finns dock inte.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att

• Miljöministeriet utvecklar för byggnadstillsynen förfaringssätt, med vilka man säkerställer att uppgifterna om hur byggnaderna används är uppdaterade. I synnerhet gäller det att identifiera situationer, där antalet som bor eller inkvarteras i byggnaden ökar väsentligt.

• Arbets- och näringsministeriet samt Rakennusteollisuus RT ry utvecklar tillsammans boendekvaliteten och säkerheten för tillfälligt anställda inom byggbranschen. Boendet ska för anställda i både inhemska och utländska företag uppnå en nivå som framförts i kollektivavtalet. Följande kollektivavtal ska också ha som mål att öka antalet punkter som säkerställer boendesäkerheten.

• Inrikesministeriet fastställer tillsammans med Räddningsinstitutet och räddningsverkens partnerskapsnätverk principerna och anvisningarna för hur personantalet i en brinnande byggnad med tillräcklig tillförlitlighet kan fastställas och i hurdana olika situationer man ska rökdyka.

Y2015-04 utredningsrapport (på finska) (pdf, 1.13 Mt) Bilaga 1. Accimap-diagram (på finska) (pdf, 0.01 Mt)

 
Publicerad 13.9.2016